Train of thoughts

 

     Det är alltid gynnsamt att vara god mot andra. Genuint. Ingen förväntan på någon gengäld. Man kan tro på Gud eller "karma" men det kommer tillbaka till en. Sedan i vilken form kan vi aldrig veta. Många människor räknar varje slant som ges och förväntar sig tillbaka exakt lika mycket. Men godhet kan komma och knacka på din dörr som vilken fantastisk form, fenomen eller ting som helst. 

 

     Jag vill dela med mig en kort "ephiphany" jag upplevt under min korta stund i moskén idag. Först träffade jag en god vän som har funktionshinder och suttit i rullstol...ja jag skulle gissa i hela sitt liv. Jag ser honom alltid med världens största leende. Alltid. Det är ingen påhitt eller överdrift när jag säger att jag aldrig sett honom vara ledsen. Eller bitter. Han deltar oftast i bönen i moskéer och närvarar ofta på föreläsningar och event som förknippar med kunskap. Han kan inte gå. Han kan inte prata. Men han fastar. Han har gjort pilgrimsfärden i Mecca (hajj). 

     Jag menar, hur kan han se så lycklig ut och lyckats med så mycket när Gud har gjort hans fysiska förmåga så begränsad? Hur kan jag skåda så många människor idag omkring mig som har allt men klagar och aldrig är nöjda och glada? Glädjetårar, existerar det forfarande?

 

    Efter min bön så satte jag och läste Koranen och det tog inte lång tid innan en främmande man smög fram till mig och började prata med mig. Han berömde mitt läsande och ville filma mig. Jag tyckte det var okej trots att jag inte alls känner mig bekväm när någon iaktar mig på det viset. Han tyckte det var imponerande eller kanske konstigt att någon som inte är arabisktalande kunde läsa arabiska flytande. Han själv var från Libyen och var i Malmö för en konferens. Vi började växla några ord och han sa en del kloka saker.

 

     Förresten en kund som brukar handla på NewYorker gav sitt nummer och bad mig kontakta honom när jag är i Makedonien. Out of the blue. Jag brukar alltid prata med honom om massa saker när han kommer in och handlar. Jag tror han sa att han har bott i USA eller något eftersom hans engelska var nästan perfekt. Men han har rötter i Makedonien. Det hade väl aldrig hänt om jag var otrevlig månne?

 

     25-31 Juli åker jag till Ohrid, Makedonien. InshAllah. Pray for me. En av mina barndomsvänner gifter sig! Det kommer fortfarande vara under fastemånanden och jag kommer med största sannolikheten fira Bajram/Eid där borta InshAllah. En utmaning och en spännande grej att uppleva. Har en del muslimska vänner som kommer att vara där och är till och med villiga att ta hand om mig hehe.