Train of thoughts

     

 

      Det går inte att fly från all uppmärksamhet om man är en muslim. Att trivas i rampljuset är vad som gäller idag. När flamman av incidenten i Paris har svalnat något temporärt så blir det en nytändning igen när "Uppdrag granskning" varit flitiga med att göra det de är bra på. De granskade antisemitism och islamofobi i Sverige. Muslimer lyckas hamna i centrum i båda avsnitten. Vilken bragd eller hur?

 

     Jag blir upprörd när jag ser okunniga människor full av hat och fördomar skriver massa sk*t om muslimer (ursäkta ordvalet), men jag blir både innerligt ledsen och förbannad när jag ser muslimer gör precis samma sak och till och med på ännu lägre nivå. 

 

     Genom våra beteende så får andra en spegelbild på vad vår tro handlar om. Vi har gjort vår del av välgörenheten och bidragit till att människor tror att Islam är en religion av våld, krig, förtryck och målat upp vår älskade profet som en sådan. Men sanna, fullkomliga muslimer vet att så är inte fallet. Om någon hade haft modet, tiden och ett genuint intresse att ta reda på sanningen och läser om profetens biografi, historien och hur till och med kända filosofer och vetenskapsmän beskrev honom så vet vi att det är tomma anklagelser byggt på hat och ignorans. Så vi av alla borde ha i ryggmärgen om vår profets beteende och hur han handskades med sina fiender. Och när vi refererar till hans fiender i detta fall, så pratar vi verkligen om hans fienden som försökte ta livet av honom. Det vi har idag är inte i närheten av det.

 

     Om inte, så borde vi ta och gå tillbaka till grunden och sök kunskap. Om man tänker ur ett andligt och religiöst perspektiv kan vi fråga oss själva, "hade Gud varit nöjd med hur vi använder vår tunga?", "Hade Gud varit nöjd med hur vi handskas med fördomar och hat?"

 

 

     Varför ska vi ge dessa okunniga och hatiska människor en möjlighet att säga "vad var det jag sa om muslimer?" eller när en viss politiker sa efter Charlie-Hebdo incidenten: "Fredens religion visar sitt sanna ansikte". Muslim eller ej, kommer vi som person aldrig att få andras uppmärksamhet, respekt och empati genom att bete oss illa, samt gjort oss själva opålitliga. 

 

     

     Jaha...så den islamofobiska motståndsrörelsen "Pegida" demonstrerade i Sverige.

 

Vad intressant.

 

     Motdemostration eller inte motdemonstration? Det är alltid frågan. Det är en diskussion i sig och oftast är jag aldrig för att motdemonstrera något, speciellt inte när det gäller sådana saker. Det jag önskar är att vi muslimer först och främst reflekterar över det jag har pratat om på detta inlägg. Att reflektera över våra beteende. Börjar med att vara den bästa grannen, den bästa klasskamraten, den bästa vännen, den bästa brodern/systern och sonen/dottern. Att arbeta med racism finns det flera vägar att gå än att demonstrera. Det slutar oftast med våld och ändrar väldigt lite. 8 från Pegida kom och över 3000 motdemonstranter, och jag hörde till och med att det fanns folk som till och med tog till våld och kastade saker mot motståndrörelsen. Det är ju precis det man vill höra.