Train of thoughts

 

     Charlie Hebdo. 

 

     Det har blivit alldeles för många diskussioner kring detta och många gånger med fokus på felaktiga områden. Media och sociala medier som twitter och facebook diskuteras flitigt och så många hashtagar har jag inte sett på väldigt länge. Kanske sedan "FreePalestine". Men det som "drivit mig till vansinne" är hyckleri kring yttrandefrihet och att det blivit en central punkt i detta terrordåd vart än ämnet diskuteras. Jag tror jag aldrig skulle behöva säga min åsikt vad jag tycker kring begreppet yttrandefrihet, men jag tror att det i slutändan behövs för att stärka mitt argument. För vad jag tycker om yttrandefrihet är förvisso min frihet till yttrande i sig. 

 

     Det som hände är en tragedi i form av ett terrordåd skulle alla hålla med om. En förnuftig muslim, jude eller ateist skulle aldrig stå bakom dessa barbariska akter. Det är en självklarhet för oss som människa att fördöma dessa akter och sörjer offren. Att slänga yttrandefrihet i ansiktet skulle då sända en signal i stilen med "Ni muslimer kan inte tolerera yttrandefrihet och därför gör ni såhär", eller "Länge leve yttrandefrihet, religion tillhör inte i samhället". Vi kan tycka olika om religion och tro, men är det nödvändigt att spela yttrandefrihetskortet för att säga att man emot terror och dödande? Det är en total förnedring. 

 

 

      Yttrandefrihet

     Ett ord på allas läppar. Ett ord alla älskar och gärna använder när det passar en. Det är ett begrepp som alltid kommer att gynna ena parten och missgynna den andra. Jag är för yttrandefrihet och det behövs. Vi vill inte leva i ett land där kvinnor inte ens ha rösträtt, ingen makt att stå för sin åsikt. Sedan är definition på det väldigt öppen till diskussion.

 

      Om vi tittar till verkligheten hur samhället, media kategoriserar yttrandefrihet så kan vi konstatera att det är väldigt olika och orättvist. Många saker som skulle kallas för "yttrandefrihet" användas mot muslimer, skulle innebära antisemitism om rollerna skulle bytas. 

 

 

     Sedan hela händelsen med Charlie Hebdo luktar ofattbart mycket hyckleri. Dieudonné utsattes för mycket hårt kritik för att hans uttalande har varit antisemitiska. En av de som ville bannlysa Dieudonné pga. dessa antisemitiska uttalanden var presidenten Hollande, för att några månader senare upplysa vikten av just vilket ord var det? Juste yttrandefrihet. Fotbollsspelaren Nicolas Anelka bötfälldes för sin målgest dedikerat till Dieudonné. Dieudonné skulle strax efter Charlie Hebdo-incidenten också hamna i blåsväder för sin facebook-kommentar som sägs vara ett försvar mot terrorismen. Klicka här.

     Inte långt efter dådet i Paris höll deltog samma goda Hollande i manifestation med bl.a. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som är ju en sann frihetskämpe anklagades för att stå för många oskyldiga liv i Palestinakonflikten. Se den intressanta artikeln här. För att strö salt i såren, ironiskt nog fick tidningen Sunday Times be om ursäkt för att ha gjort en satir på just Netanyahu. Läs artikeln här. Apropå yttrandefrihet då.

 

 

 

 

 

    Jag tror jag nöjer mig med vad jag tycker om yttrandefrihet. Jag har inget emot att folk vädjar om friheten av att kunna yttra sig och stå för sin åsikt. Men yttrandefrihets princip varierar hos alla. Medians och samhällets tolkning och vår egna personliga. Jag har för yttrandefrihet och jag är även för religionsfrihet. 

 

     Vi kan ta oss en sekund och funderar på vart vi egentligen står? Är vi sann frihetskämpe eller är vi bara när det tilltalar och passar oss själva? Jag tillhör en viss religion men jag hade aldrig stått bakom diskriminering av andra minoriteter i Sverige som judar, romer, kurder och även homosexuella. Är vi genuina och uppriktiga att vi verkligen står för all frihet eller är det bara yttrandefrihet som gäller? Oavsett svaret så kan vi som medmänniskor, kapabla till att känna medlidande tänka över, varför är det endast offren på Charlie Hebdo värt att nämna mer än barn och kvinnor i Palestina, Syrien, Egypten, Burma och Afrika? Människor som slaktas dagligen och där deras hem sönderbombas? För att händelsen sker i Europa och därmed är offren européer? För att gärningsmännen är "muslimer"? För att attacken var mot "yttrandefriheten"?

 

    Var är vår frihet till religion? Min religionsfrihet? Kvinnor som blivit trakasserade och attackerade av fega män för att de bär slöja? Muslimska kvinnor som blivit våldtagna och brutalt mördade i samhället på grund av deras tro? När ska jag få se hashtagen som står för stöd för dessa kvinnor? Hur mycket vet vi om dessa incidenter då medians utspridning av dessa typer av nyheter är i väldigt liten utsträckning. 

 

      Knappt någon människa som inte har muslimskt bakgrund som visat sitt missnöje om bränder på moskéer i Sverige. Om vi är så bra att ta tag i problem utanför Sveriges gränser varför är vi inte lika bra på att uppmärksamma de problemen vi har mitt framför näsan på oss?