Train of thoughts

Jag har reflekterat lite över mitt liv och varför vissa saker har stagnerat. Mesta dels handlar om det där inre frid med inom sig själv som vi är så duktiga att nämna, varför jag inte alltid känt mig lugn, fri från stress och finner frid med mig själv. Jag har ägnat alldeles för mycket tid på allt omkring som egentligen inte ger mig något mer än sorg, ilska. Jag har tänkt och analyserat för mycket om hat, diskriminering, all form av attacker i sociala medier, och mest i mitt eget huvud, men ibland även med några bredvid mig själv. Med det kombinerat med min extrema fokus på karriären och att hålla igång rutinerna. Jag har glömt att vattna mitt hjärta med åminnelse av Gud, att fylla mitt hjärta med dyrkan och stänger den dörren till världen full av kaos. På så sätt pågår det ständigt konflikter i mina tankar...

 

 

Jag har hört så många människor där ens tro har sätts på prov och hamnar i gungning. Mycket på grund av att de är missnöjda med sitt liv, eller hamnat i en hemsk period. De är missnöjda med sitt liv för att de inte känner att deras liv vänder till det positiva och ibland t.o.m ifrågasätter varför Gud inte hjälper dem. Lägg allt åt sidan angående vems fel det var att ens liv är så, varför dåliga saker endast händer oss, varför har vi aldrig tur med det ena och det andra. Oftast är det inte heller problem som inte går att lösa. Vänd till Gud med uppriktighet och verkligen gör det vi har blivit beordrade att göra. Vattna ens hjärta med åminnelse och allt annat kommer att underlättas, för att allt handlar om att finna frid och det gör man aldrig om man bara dyker i sina bekymmer utan att själv finner ett sätt att avlasta hjärtat. Många går på terapi, yoga, meditation eller till och med träning. Jag som troende uppmanar de troende att bästa terapin för oss är genom Gud.  

 

:: 

 

Jag har ringt en del företag nu på praktiken och fixat en del möte. Är rätt så stolt över mig själv ändå. Min chef har varit helt fantastiskt mot mig. Lite uppdatering kring mina veckor i bild: