Train of thoughts

Det finns både gott och ont med att endast ha min familj här i Sverige. Har man rötter från ett annat land så är detta inte alls konstigt. Jag brukade tycka att det var smått spännande men samtidigt lite tråkigt att det inte är så många som delar samma efternamn som en. Jag brukade väl vara avundsjuk på mina vänner som hade en stor släkt och den avund kände jag även när jag gick på bröllop. 

 

2002 var då jag flyttade tillbaka till Sverige efter att ha bott i Thailand i 6 år. 2010 var senast jag besökte dem. Herregud, tiden flyger verkligen. 

 

Att jag har förlovat mig innebär inte endast att jag har fått en underbar partner i livet. Det innebär även att jag får en ny familj. Detta för mig är extremt viktigt. Långsiktighet och relation är vad varje par borde tänka på när man ansluter till varandra. Relationer idag varar inte alls lika länge - "men kolla på våra föräldrar då, de har varit tillsammans i 20 år" brukade komma upp i mina tankar när jag inte begriper varför förhållanden sällan är långvariga. 

 

Som troende har jag lärt mig att ha en annan inställning och attityd till saker och ting som händer i livet. Du kan inte få exakt som du vill, eller "Sh*t kan visst hända dig" (när folk ofta tänker "varför händer detta mig?"). Allt har sin mening, sin tid och plats. Det lär mig att vara nöjd och ALLTID ALLTID vara tacksam oavsett vad. Att vara tacksam är inte att klaga över sin situation. Man har det bättre än många andra. 

 

Apropå det. Extremt jobbigt att se hur de har det i Syrien. Intressant att delningar på Facebook, i hopp om att väcka lite sympatier har otroligt mycket mindre påverkan än en snygg selfie-bild. Eller sorgligt är nog det rätta ordet.

 

Det har varit en hektisk månad och knappt haft tid för något/någon. Nu har jag äntligen landat. Det blev en jobbig farväl från NewYorker och Tretton37. Dessa platser symboliserar lite där min karriär börjar. Sälj och It rekrytering. Det blev nytt jobb på nytt ställe. Nya möjligheter. #Alhamdulillah. 

 

Avslutningsvis så vill jag säga att jag är otroligt tacksam för allt. Det lilla jag har, är inte alls litet. Det räcker gott och väl. Oh förresten, hade otroligt kul upp i Västerås när vi hälsade på min syster, hennes man, Elias och nyfödda Dahlia.